Höna-Pöna

Att sitta ner en stund och bara "kolla på höns", är ren och skär glädje. Djur är underhållning! Och dom sprätter, och dom spatserar, och dom är nyfikna, och dom sprätter lite till.

Tuppen har fullt upp med att visa hönorna bästa käket, vad snygg han är, och vad högt han kan gala. Och det kan han! Glömmer man stänga in dom på kvällen upptäcker man ovillkorligen morgonen efter, HUR högt - klockan 04.30. Fast det betyder ju att ljuset har återkommit!

Blir så glad när jag kommer hem och ser mina höns utspridda på gården!

Från min utkiksplats på trappen kan jag också se en del halvfärdiga projekt... Kanske stenmuren framför den fula parkeringsplatsen blir färdig i år?
Och snart är björkhagen alldeles, alldeles... LJUSGRÖN! Härliga maj.

PS. OM nu någon undrar: De svarta hönorna är blandras mellan Hedemora och grönvärpare (de värper verkligen ljusgröna ägg). De bruna är en vanlig brun Lohman-höna. De bruna är mycket nyfikna och sociala! De svarta lite mer skygga. Men levererar gör de allihop! Ägg alltså.

Vårtecken

Flera vårtecken i ett ännu vintrigt Värmland:

Halvgardinerna har kommit upp i köket. Halvgardiner hängdes förr på snören och spik, DET hade ju varit coolt idag med! Här sitter dom dock på spiraltråd. Dessa gardiner ska sitta ca 2/3-delar upp på fönsterfodret, så där i höjd med den översta spröjsen, om man har tredelade fönsterbågar. Tyget är ett tätt, tuskaftvävt, vitt bomullstyg. Ojoj- vad dom har varit tåliga. Många O´boy-fläckar och ketchup-sprut har det blivit. Jag erkänner, jag har haft dom uppe varenda vår/sommar i många många år! Jag är inte mycket för förnyelse tydligen...

Vårtecken nummer två: Det spirar i de något klena Mårbackapelargonerna. De har också hängt med i många år. De gröna (VÅR-)krukorna är från Gränsfors Krukmakeri i Hälsingland. Åh, vilket ställe! Där finns också en Yxfabrik.

Sol-ljus, Påsk-ledigt, Skitiga fönster:) Glad Påsk på Er!

I will tell your story...

... En mycket sorglig historia, men också en mycket vacker historia om vad människor kan betyda för varandra som medmänniskor.

När vi köpte vårt "ställe"i den värmländska byn, som ligger otroligt vackert- skogsklädda höjder och glittrande sjöar, visste vi egentligen ingenting om det sk "livet på landet". Byn låg på lagom avstånd från en mindre stad och på ganska stort avstånd från storstaden. Mannen hade tillbringat sina barndoms somrar hos sin mormor och släkt som bodde i byn, men i övrigt hade vi ingen aning om vad vi gav oss in i. Ett i stort sett orört Egnahem från 30-talet med ladugård, snickarbod och ca 5 ha mark, blev till salu. Vi var unga och bar på en dröm om ett liv med lite djur och närhet till natur.  Om djurhållning, vedhantering eller för den delen, renovering, visste vi egentligen ingenting. Vi var två "Villa-ungar" uppvuxna med cykelvägar, elvärme, heltäckningsmattor och treglasfönster...

Vi blev otroligt väl mottagna. Vi blev inbjudna i gemenskap. Vi lärde oss om när träden skulle fällas för att sedan kapas, klyvas, staplas och torkas (Just nu hörs motorsågarna här omkring, nu är det hög tid att fälla nästa års vedförbrukning)

Vi fick lära oss om hur man gör med Djur! Inhägnader, bete och skötsel. Vi började med får, men har nu några Highland Cattle kor och höns, för att det är livskvalitet att ha eget kött och egna ägg. Och kossorna gör så fint i markerna, som annars SNABBT växer igen.

Vi lärde oss om renovering och innanfönster. Om snabba vägar och långsamma... För mig blev också färg och byggnadsvård till ett stort intresse. Inte har vi gjort allt rätt. Så här 20 år efteråt är det ibland svårt att fatta att vi har gjort detta. Byggt ut vårt hus för att familjen skulle få plats. Renoverat uthusen. Försökt ta tillvara det vi kunnat. Och efter bästa förmåga göra själv. Men utan alla våra vänner som alltid hjälp oss när det behövts hade det aldrig gått!

Och nu kommer vi till det sorgliga. En av våra närmsta grannar, vänner och en av de där "hjälparna", med så mycket mer kunskap än vad vi "stadsingar" hade, finns inte med oss längre. För lite mer än ett år sedan, en riktigt smällkall dag, gick något fel därute i vedskogen. En fruktansvärd olycka som ledde till att en människa inte finns idag. En familj är kvar och  han saknas en bygd! Han var en mycket erfaren skogshuggare, men det spelar ingen roll när olyckan är framme. Olyckor som den här får en att stanna upp, tänka till, värdesätta, försöka leva långsammare, ta tillvara, säga det där man aldrig säger, vara rädd om...

Bilderna är tagna för några veckor sedan, så vi har faktiskt mycket mindre snö nu i vår del av Värmland. Det här inlägget tog lite längre tid att skriva, det är svårt att formulera sig kring det som är svårt.  En vår närmar sig. Och nästa års vedproduktion är i full gång- faktiskt.

Huset från nästan samma vinkel som den första bilden- 20 år senare.

Konsumera mindre?

Nu är Julen borta. Julduken som jag manglade i "mormors mangel", får dock ligga kvar ett tag till. Den känns inte så "julig". Jag bara älskar den här linneduken från Klässbols linneväveri. Det är en lite grövre linneduk som heter "Gärdet". Under flera år fick vi i julgåva, presentkort på linneväveriet, som ligger i vår närhet. Vilken bra ide´! Då kunde man faktiskt "unna" sig något med riktig kvalitet, som man kan ha nytta av länge, länge. För även om kvalitet kostar, så tror jag att det lönar sig i längden- både för miljön och människan. Kerstin i Ölserud, (själv konsthantverkare), har skrivit ett så bra inlägg om "hållbar shopping", på sin blogg. Här ett citat från hennes sida:

"...Att man betalar ett riktigt pris för en produkt som är omsorgsfullt gjord och som håller över tid. Då behöver man inte köpa nytt så ofta (vilket då inte blir dyrt i längden) istället för att handla ofta och många billiga varor (eftersom de görs under sådana förhållanden som är dåliga både för miljön och människan). Det kallar jag hållbar shopping. Den här sortens shopping och på loppisar o.lik är något jag tror på, förespråkar och försöker själv sträva mot (även om jag inte alltid lyckas)...."

Jag tror också på att handla lokalt. Kortare transporter- mindre utsläpp, samt att man gynnar de företag som finns i bygden och som också kanske ger arbetstillfällen. DET är också hållbar shopping.

Keramikfat av Ulla Nilsson, lokal keramiker 

Konstigt då att detta inlägg handlar om att KÖPA saker- jag som tänkte att 2013 skulle handla om att konsumera MINDRE (och så deltar jag själv i dagens konsumtions-beteendet, genom att visa saker jag köpt här på min blogg...). Jag har länge haft tankarna om att "leva mer för mindre", bli mer självförsörjande, lönearbeta mindre och leva mer, eller som det så trendigt heter;  "shifting down". För det känns som att det är en stark trend att handla begagnat (el Vintage), tillbaka till det småskaliga och egentillverkade, tillbaka till retro och "äkta" (?). Om det nu är så att detta är en stark trend så tycker jag det är en underbar trend!

Och precis när jag hade tänkt att detta borde jag blogga om, så hade Kerstin (samma blogg igen), skrivit ett inlägg om hennes steg att "Leva mer på mindre". LÄS! Modigt! 

Jag dras själv lätt med att köpa saker. Saker som man absolut tror att man verkligen behöver. Något att "unne säg" (på värmländska). Jag ska nu istället låta 2013 bli ett år då jag rensar ut saker jag INTE behöver, och inte köpa nya saker, jag tror jag behöver. Egentligen har jag allt!  Det här är säkert lättare sagt än gjort. 

TVÅ hemgjorda kuddar:) Kudden till vänster; två linnetyger och ett i halvlinne. Växbo lin har den smala randen, Julduken från Klässbol på mitten, samt rödvit randigt halvlinnetyg från Gysinge.

Arbeta mindre och leva mer då? Jag tror att det är heltidsarbete som tar "knäcken" på, eller bränner ut många i dagens samhälle. Samtidigt som vi ska arbeta heltid (för deltid är ju en kvinnofälla...), ska vi hinna med familjen, barnen, träningen, renoveringen, semestrarna (gärna utomlands), och så ska vi vara Lyckliga också, (OCH leva alla våra drömmar...). PUH!

Själv försökte jag väl delvis "leva min dröm"- om en byggnadsvårdsbutik, som jag hade under några år. Jag kom fram till att den tog alldeles för mycket tid, i förhållande till vad den "gav". Den gav otrolig mycket annat än pengar, förstås- kontakter, möten, kunskap. Men jag kunde inte leva på den. Byggnadsvård är fortfarande förhållandevis "smalt", och man måste nog satsa mycket större. Och dessutom är det nog numer ett "måste" med en webbutik också. Många egenföretagare kanske arbetar många arbetstimmar, men tycker ändå att det ger annan livskvalitet. Nu har jag återgått till mitt arbete som lärare. På deltid. Och det är lagom. Fattig, men lycklig brukar jag säga (ja, alltså jag fattar att jag inte är fattig i ett globalt perspektiv). Jag är tvärtom otroligt RIK. 

För första gången i mitt liv har jag provat sk. kedjestygn, Mindre konsumtion kanske leder till mer handarbete...?

Julen 2012- Hälsingland VS Värmland

I somras var jag på ett underbart ställe i Hälsingland; Gränsfors. Där finns både yx-tillverkning och blomkrukstillverkning. De större storlekarna drejas medan de mindre "pressas" i formar. All lera hämtas från bygden- snacka om närproducerat!

Krukfabriken var ett helt underbart ställe. Dock stängd när vi kom dit, men efter ett telefonsamtal, kom en av krukmakarna och visade oss runt. Dessa gröna krukor fick jag med mig därifrån. Efter sommarens pelargoner får de nu hysa julens hyacinter.

Bredvid de gröna Gränsforskrukorna står en annan krukfavorit- en handdrejad lerkruka från Värmland. Av keramikern Anders Fredholm. Värmland och speciellt Arvika-trakten har en stark krukmakar-hantverkstradition. Så mycket vackert hantverk finns i vår trakt, liksom i Hälsingland!

Anders Fredholm har också en fru som är textil-konstnär; Kerstin Löfgren. Hon stickar i lite "retro-stil". Här är hennes hemsida, och hon bloggar också.

Förra året köpte jag nya jätte-stjärnor på Granit. De fick svart tvinnad textilsladd. Så praktiskt, jag lät sladden hänga kvar resten av året utan stjärna, men med en snygg glödlampa. Sedan var det bara att knyta dit pappstjärnan igen till Julen 2012. Som snart är slut! Får väl passa på att önska Er läsare ett Gott nytt År...

tvättstugan

Ett inlägg som har haft många läsare, är det om vår tvättstuga. Det var länge sedan jag skrev det inlägget och nu är det riktigt kul att se tillbaka och se att det hänt en del. Det är verkligen en av de stora fördelarna med att ha bloggat länge... Dessa bilder tog jag innan snön kommit här i Värmland. Nu är allt vitt och vackert utanför fönstret!

Fönstret har vi fått till skänks, och är ett sk "kopplat" fönster (Ytter- och innerbågen sitter ihop med gångjärn och beslag). Här behövs alltså inga innanfönster. Det är ändå så pass gammalt att fönsterglaset har lite "liv" i sig. Det är troligtvis ett valsat glas, som började tillverkas på 20-talet. Läs mer om fönsterglas på Gård och torp, eller Riksantikvarieämbetets ambitiösa skrift om fönstrets historia och renoveringsråd. Ännu mer fönsterfakta här.

 Mellan de båda garderoberna som vi byggt med pärlspont och dörrar från ett rivningshus, har vi satt en arbetsbänkskiva i björk (från IKEA) Där står just nu en mangel från min mormor. Den borde nästan få ett eget inlägg. Jag var mycket tveksam till den. Det fanns inte på min karta att ta sig tid till att MANGLA. Nu är jag såld- vilken grej!

Rullgardinen i 1700-tals modell, sydde jag äntligen förra vintern. Då hade jag haft tyget väldigt länge- ett helt underbart svensktillverkat tyg i lin-bomull. Köpt på Gysinge Byggnadsvård. Vilken dröm att klippa och sy i detta tyg! Dyrt, men värt varenda krona.  

Under bänken har vi trådbackar med underkläder och träningskläder. Superpraktiskt i tvättstugan. I samma tyg sydde jag ett förhänge framför dessa. Jag använde mig av stora öljetter och en gardinstång som målades grå.

Golvet är matt klinker från Höganäs, rutigt i brunt och grått.

På väggen mitt emot har vi en begagnad diskbänk mellan en "tvättpelare" med tvättmaskin/ torktumlare och en frys. Båda är inbyggda bakom pärlspont.

Vårt kök är lite för trångt för en frys, men det är riktigt bra att ha en frys i tvättstugan, inte för långt bort. Eftersom vi har "eget" kött så har vi också en frysbox på "lon". Men varför är det så svårt att hitta stilrena raka kyl-och frysskåp UTAN synlig logga? Fann till slut ett utan synlig logga.

Över diskbänken sitter IKEAS "Reda"- glaslådor under en hemsnickrad hylla. Över det en rostfri torkställning samt ett "Ivarskåp" från IKEA. På Ivarskåpet som är i trä och med en helt slät lucka, sitter ett sk "snabelhandtag" (1930-1960-tal) Det är mitt favorithandtag, och detta är lite fusk- utan "snäppet" på baksidan,  det passar även moderna självstängande dörrar.
I Höganäskruka tvättbara disktrasor i lin. Miljövänliga!

Inredning och väggar är målat med linoljefärg (ncs 2502-Y utblandat med lite vitt). Taket är struket med vit äggoljetempera. 

 

Arbetsbelysning över diskbänken är en enkel porslinssockel från Ifö Electric. 

Nu lackar det mot Jul i rasande fart. Så inte har man tid att stå och hänga så länge i tvättstugan. Mangla julduken ska jag dock göra i år. I mormors mangel med vev! Värsta gym-passet...

Tradition

Det har blivit en trevlig hösttradition. Vi samlas en helg, pysslar, äter gott och hittar på tokiga idéer. Jag ÄR inte speciellt pysslig eller "handarbetskunnig", MEN tillsammans med andra som kan mer, så får man liksom tummen ur och utan att man riktigt fattar hur, så har man på en helg gjort...

... Två stycken kransar till dubbeldörrarna. Jag använde lingonris innerst och härligt spretigt blåbärsris i ytterkanten. "Fuskade" i år med stommar av halm. Tillsammans med mossa i zinkhinkarna så är det nu plötsligt adventsfint!

... Gjort färdigt kudden i ulltyg (som jag faktiskt började med på förra årets pysselhelg). Har ännu inte fått i en innerkudde.

Jag klippte delarna i olika färger (fina plädar från Klippan!) och sydde fast dom med lite "halvspretiga" stygn. Kuddens mått blev 30*50 cm. Hörnen fick små "tofsar" i smala strimmor av de olika färgerna. Idén fick vi ur en bok, tror jag (kanske någon vet bokens titel???)

...Virkat en sittlapp! Denna går riktigt fort att virka. (Fort beror förstås på vad man jämför med, JAG påbörjade även denna för ett år sedan...) Man virkar en ganska stor mormorsruta (finns beskrivningar överallt på nätet), jag använde virknål nr 5 och "fritidsgarn" i ull. Garnet måste vara av 100% ull, för vitsen är att man sedan tovar hela sittdynan i tvättmaskinen tillsammans med såpa. Då blir den tät och fin.

 Tovad "sittdyna.

 Åtminstone en helg om året känner jag mig riktigt händig! Det är SÅ kul att skapa. Jag har blivit riktigt stick- och virksugen nu faktiskt... Bästa pysseltipset är- samla dina mest pyssliga vänner och gör handarbete tillsammans!